Hjärnarps kyrka

Hjärnarps kyrka är en kyrka i Ängelholm, byggd 1844 efter ritningar av Carl Stål. Adressen är Hjärnarpsvägen 28, 26675 Hjärnarp. Här finns toalett och parkering.

Hitta hit

Närmaste hållplats: 🚌 Hjärnarp Kyrkan 120 m · 🚌 Hjärnarp Torget 560 m

• ✓ toalett
• ✓ parkering

Beskrivning

Byggnadshistoria Troligen har det funnits en kyrka här i Hjärnarp ända sedan 1100-talet, den var rektangulär med torn i väster, förmodligen skilt från kyrkan. Men denna medeltida kyrka förföll och blev med tiden också för liten för den växande församlingen. Kyrkans gamla inredning finns inte bevarad, men den lär ha påmint mycket om Tåstarps kyrka. I oktober 1836 tog församlingens kyrkoherde Sven Möller initiativet att bygga en ny kyrka. Åren 1838 till 1843 uppfördes en ny stenkyrka i nyklassicistisk stil, ritad av fortifikationsofficeren och arkitekten Carl Stål från Stockholm, som då jobbade på Överintendentsämbetet. Kyndelsmässodagen den 4 februari 1844 togs den nya kyrkan i bruk. Redan 1847 behövde kyrkan renoveras. I början av 1800-talet hade man infört en förordning om att byggandet av alla kyrkor skulle gå till den som bjöd lägst på entreprenadauktion, något som ledde till omfattande problem med byggfusk. Speciellt drabbade blev byggandet av nya kyrkor i Bjäre härad där det var omständiga processer med entreprenörer efter bygget av flera kyrkor. Byggmästaren för bygget av Hjärnarps kyrka hade lämnat tio års garanti, men hade 187 gått i konkurs och församlingen fick själva stå för kostnaderna. Under årens lopp har sedan åtskilliga reparationer genomförts. Några av inventarierna från den gamla kyrkan finns bevarade i dagens kyrka. Det gäller dopfunten i sandsten från 1200-talet med mässingsfat från 1600-talet, samt offerkistan från 1780-talet. Storklockan, omgjuten år 1868, stammar också från den gamla kyrkan, jämte delar av kyrksilvret och en mässhake från 1790. I tornet hänger två klockor. Storklockan, omgjuten år 1868, som då kommer från den gamla kyrkan. Lillklockan är gjuten 1867 av J Ekman i Hörby. Freskomålning på korväggen Korväggen täcks av en freskomålning som till en del är skapad av konstnären Pär Siegård. Församlingen hade inte varit nöjda med den tidigare utformningen av östväggen och kyrkoherden skrev ett brev till Byggnadsstyrelsen där man bad om råd om lämplig konstnär. Det var domkyrkoarkitekten Eiler Grabe som 1944 rekommenderade att Pär Siegård skulle dekorera östväggen. Konstnären inledde arbetet 1947, men eftersom han då var sjuk utfördes det mesta av målningen av hans nära vän och medarbetare Nils Möller. Siegårds förarbete var omfattande och han gav hela tiden anvisningar om hur arbetet skulle utföras. Trots att han var inlagd på lasarettet i Ängelholm följde han stundtals arbetet på plats genom en specialbyggd vagga i vilken han kunde hissas upp och ner i det höga kyrkorummet. 1957 invigdes målningen, som är ungefär 100 kvadratmeter och fylld av ett sextiotal figurer, som tillsammans illustrerar Jesu lidandevecka. Målningen ska tolkas från vänster till höger nedifrån och uppåt. De olika händelser som återges är: intåget i Jerusalem, nattvarden, Getsemane, gripandet, korsfästelsen och uppståndelsen. Högst upp i målningens mitt avbildas den förhärligade Kristus. Intåget i Jerusalem har fått en skånsk markering genom att det i stället för mantlar breds ut en skånsk trasmatta. På träden i Getsemane örtagård kan man, som någon betraktare påpekat; spåra den ångest och rädsla Jesus kände inför det han gick till mötes. I skildringen av gripandet dominerar Jesus, ljus och högrest, gentemot Judas, mörk och krum, men lägg även märke till Petrus med sitt svärd. I korsfästelse- och uppståndelseskildringen kan man se, hur skickligt färgspelet utnyttjats för att skapa harmoni i bilden. Siegård valde nämligen att låta den stora altarädikulans marmorering i rosa och grått ligga till grund för sin målning. Muren runt Jerusalem bör också uppmärksammas. Man ser en del överst på fresken och en del i närbild längst ner. Dörrar på en korvägg kan vålla bekymmer vid en målning. Här har konstnären löst problemet på ett utomordentligt sätt genom att låta befintliga dörrar framstå som portar i muren kring Jerusalem. Pär Siegårds vackra målning skänktes till församlingen av Hjärnarps kyrkliga arbetskrets. Glasmålningar Pär Siegårds medhjälpare Nils Möller skapade också glasmålningen som är placerad över södra dörren. Motiven föreställer Den Heliga Ande, löftesbågen, det himmelska ljuset och Kristogrammet, och skänktes till kyrkan 1985 av Hjärnarps kyrkliga arbetskrets. Över norra fönstret finns en annan glasmålning som symboliserar korset, och som tidigare var placerad i koret och den var en gåva från Skogsbygdens syförening. Dopfunten Dopfunten i sandsten tillverkades omkring 1200, och det tillhörande dopfatet i mässing är från första hälften av 1600-talet. De härstammar från den gamla kyrkan. Konstnären Erik Tanis gåva till kyrkan, Madonnan med barnet, är placerad vid dopfunten. Vid den hänger en gammal dopklänning, som minner om gamla tiders dopseder. Konstnären Gustav Kraits är representerad med keramikurnor. Ljuskronor Många andra donationer såsom kyrksilver, ljusstakar och altarkläden, vittnar om hur ortsborna månat om sin kyrka. Det finns tre ljuskronor skänkta av småbrukare Petter Persson 1897, godsägare Hartvig Burmeister 1901 och sockenbanken 1917. Matta av Märta-Måås Fjetterström I västra väggen längst bak i kyrkan hänger en matta, vävd av Märta-Måås Fjetterströms ateljé i Båstad. Orglarna Kororgeln är tillverkad i Lund 1977. Huvudorgeln är byggde 1951 av Troels Krohn, Fredriksborgs Orgelbyggeri, och renoverades 1975 av Mårtenssons orgelbyggeri i Lund. Orgelfasaden är från 1844. Kyrkogården På kyrkogården finns S:t Stefanos kapell, som uppfördes 2008. Stefanos var den förste kristne martyren. Enligt Apostlagärningarna var han ledare för de grekisktalande medlemmarna av urförsamlingen, och när han sjöng Kristi lov, dömdes han av det judiska rådet för hädelse och stenades till döds omkring år 35. Stefanos är skyddspatron för kuskar, stalldrängar, stenhuggare, skräddare, vävare och timmermän. På kyrkogården är bland annat trumpetaren Arne Lamberth begrav. Hans gravsten pryds av en trumpet.

Tillgänglighet

Ramp, hörslinga

Kommun

Ängelholm

Typ

Kyrkor i Ängelholm

Koordinater

56.32147, 12.90870

ID

fknx4mhrvj · även Wikidata Q10524907

I närheten