Tåstarps kyrka

Tåstarps kyrka är en kyrka i Ängelholm, byggd 1300. Adressen är Tåstarps byaväg 2, 26692 Munka Ljungby. Här finns toalett och parkering.

Hitta hit

Närmaste hållplats: 🚌 Tåstarp Kyrkan 140 m · 🚌 Tåstarp Hjärnarpsvägen 490 m

• ✓ toalett
• ✓ parkering

Beskrivning

Tåstarps kyrka byggdes förmodligen ursprungligen omkring år 1200 av cisterciensermunkar från Herrevads kloster, som grundandes 1144. Allt tyder på att klostret ägde mark i Munka Ljungby, och enligt Lunds stifts landebok fanns smärre jordegendomar, som tillföll den som fullgjorde prästtjänsten på orten. Men enligt källorna saknades kyrkoherde både där och i Tåstarps socken. Antagligen tog sig munkar från huvudklostret till annexkyrkan. Även i Tåstarps socken saknas uppgift om självständig kyrkojord. Socknen föres till Norra Åsbo härad, vilket talar för samhörighet med Munka Ljungby. Man kan anta att de båda kyrkorna hörde till Herrevadskloster och att de prästerliga tjänsterna bestreds av prästmunkar från huvudklostret. Tåstarp stavades fram till 1940 Tostarp. 1375 möter man namnformen Tostadstorp, dessförinnan finns namnformen Tostæthorp belagd. Huvudparten av jorden i socknen löd i äldre tid under Skäldinge gods. Namnformen -arp, -torp går tillbaka till vikingatiden eller tidig medeltid. Bebyggelsen kring Tåstarp är synbarligen av gammalt datum. I byn dominerar den höjd på vilken kyrkan uppförts. Traditionen vet berätta att man redan under hedentid helgat platsen till offer och gudstjänst. När kristendomen börjar få fäste i trakten, har det säkert varit naturligt att grunda en kyrka på en plats, som man vant sig vid att förknippa med gudsdyrkan. Traditionen berättar att man redan under hednisk tid helgat platsen till offer. När kristendomen börjar få fäste i trakten var det säkert naturligt att grunda en kyrka på en plats. När kyrkan uppförde användes en ”offersten” som en grundsten. Denna återfinns i kyrkans andra valvslut på norra sidan. I sin äldsta utformning bestod kyrkan av ett långskepp 25 alnar långt och 18 alnar brett. I sin östra del anslöt långskeppet till ett kor, som höll måttet 10 alnar och var något lägre än långskeppet. Längst österut var en absid uppförd. På södra långsidan fanns ett vapenhus, genom vilket man kom in i kyrkan. Om mönstren från andra kyrkor följts, fanns en ingång också i norr i så fall kvinnornas ingång, medan männen hänvisades till södra porten. Ursprungligen saknade kyrkan valv. Sådana slogs antagligen under 1400-talet, då tekniken blev allmänt känd. De två främre valven i dagens kyrka, de äldsta, har försetts med vackra bårder längs valvribborna. Dessa påminner starkt om motsvarande prydnader i Barkåkra kyrka. På samma sätt noteras att kring urtappningshålen i det östra valvets nedre kant på norrsidan återfinns ett kvinnoansikte. På norra väggen i det främre valvet kan svagt skönjas två solkors, vilka har med invigningen av kyrkan att skaffa. De markerar platsen där biskopen stöter kräklan och platsen för vigvattnets apterande. I första valvet på norra sidan finns också rester av texter omöjliga att tyda. I ursprungligt skick har kyrkan förmodligen varit prydd med ytterligare nu försvunna målningar. När reformationen infördes, fick gudstjänsten en ny tyngdpunkt, där det talade predikoordet spelar stor roll. Kyrkans predikstol byggdes 1619 och är försedd med den dåvarande danske kungens namnchiffer (C IV), Christian den fjärde. På predikstolen finns de fyra evangelisterna "i fullkroppsställning" som formuleringen lyder i en beskrivning från 1830. De är också markerade med symbolerna ängeln, lejonet, oxen och örnen. Texten är välfunnen. Den är hämtad från 5 Mosebok 6 kapitel vers 6: "Dessa ord, som jag bjuder dig i dag, skall du lägga på hjärtat". Predikstolen är försedd med en badakin, där den traditionella duvan har sin plats. Altartavlan från 1600-talet, renoverad 1776, är ett praktfullt arbete med tre motiv från Jesu lidandes historia: Getsemaneepisoden skildrad i det övre fältet samt i de nedre fälten korsfästelsen och uppståndelsen. Den tredje prydnaden som dominerar kyrkan är krucifixet som antagligen varit placerat i triumfbågen. En utbyggnad åt väster skedde under 1700-talet, och 1829 ersattes den tidigare klockstapeln med ett kyrktorn av gråsten. Under 2016 inleds en stor antikvarisk undersökning av kyrkan. Vid en omfattande renovering i mitten av 1900-talet togs gamla tidigare överkalkade målningar fram. Bland annat de två konsekrationskors, eller solkors som finns på norra väggen i det främre valvet, och som är från när kyrkan invigdes. I första valvet på norra sidan finns också rester av texter omöjliga att tyda. I ursprungligt skick har kyrkan förmodligen varit prydd med ytterligare målningar som nu är försvunna. Koret täcks av ett vackert stjärnvalv. I vardera hörnet hänger en järnring. Under den katolska tiden hängde från dessa ringar rökelsekar i långa länkar. Och förmodligen är korpartiet och absiden kyrkans äldsta delar. Triumfkrucifixet som tidigare antagligen varit placerat i triumfbågen, är från medeltiden. På funten som är från 1200-talet kan man se huggna vädurs- och människohuvuden. Det åttakantiga dopfatet i mässing är dock från 1600-talet. När altaret renoverades 2006 upptäcktes en relikgömma under altarskivan. I gömman låg en medeltida relikask av bly, som nu finns att se i monterskåpet längst ner i långhuset. Till 1700-talets första hälft hör också den gravsten som återfinns på korets norra vägg. Ursprungligen låg den över den gravplats, som iordningsställts framför altaret och där de jordiska kvarlevorna efter de båda döda fortfarande finns kvar. Inskriptionen lyder: "Her leiutnant Peder Pedersen Larf vid Norra Skånska Regementet jemte des kära fru välborna Emerentia Zwarten anno 1710 Memento mori". Runt stenen löper orden: "Är väl min make god och kjär barnen söta. Hvi gråter I för mig hvad kan det Eder båta Ack fröjdens heller nu, ty jag är sluppen väl från denna falska verlden till Himla Glädjens sal". "Lotten är os fallen i det lustiga Oss är en skön arfvedel tillfallen Pietas - Justitia! Kyrkans orgel som är byggd 1978 av Mårtenssons orgelfabrik i Lund, har 12 stämmor, men fasaden är från 1853. Denna togs bort i början av 1930-talet när kyrkan införskaffade en Frobeniusorgel, men är sedan den nuvarande orgeln kom på plats åter monterad på läktarbarriären. I kyrktornet hänger dels storklockan som är från 1775 och lillklockan som är från 1833. I tornet finns också ett urverk från 1938 som tillverkats av G W Linderoth i Stockholm, med fyra urtavlor. 2011 ersattes den helmekaniska styrningen med fyra elektriska urverk med radiostyrning. I vapenhuset finns en mycket gammal fattigbössa.

Tillgänglighet

Ramp, hörslinga

Kommun

Ängelholm

Typ

Kyrkor i Ängelholm

Koordinater

56.27801, 12.94996

ID

fkm930etc0 · även Wikidata Q10708144

I närheten