Kyrka i Arvika
Mikaelikyrkan
Mikaelikyrkan är en kyrka i Arvika, byggd 1647. Adressen är Mikaeligatan 2, 671 51 Arvika. Här finns toalett och parkering.
Din bild visas här med ditt namn. Visa platsen i dagsljus – utan personer.
Hitta hit
Närmaste hållplats: 🚌 Klockaregatan, Arvika 220 m · 🚌 Sävsjöbäcken, Arvika 280 m
- ✓ toalett
- ✓ parkering
Beskrivning
På nionde söndagen efter Trefaldighet år 1642 antecknades beslutet att bygga en ny kyrka i Arvika socken. Petrus Eici Uraniusvar kyrkoherde under denna tid. Han var med om att ta beslutet och eftersom grunden till den nya kyrkanlades omkring 1647 kunde han följa byggnationen några år innan han avled 1653. Den större av två gravhällar inne i kyrkanhar legat över Petrus Eici familjegrav. Det dröjde ända till 1680-talet innan kyrkan av sten stod klar. Vid denna tid byggde man också klockstapel/torn av trä. Det nuvarande stentornet som är hopbyggt med kyrkan tillkom först 1799. Före stenkyrkan fanns på platsen en träkyrka som sannolikt hade sitt ursprung i medeltiden, dvs före 1500-talet. Exakta läget är inte känt, men vaga muntliga traditioner har nämnt ett läge helt nära den nuvarande stenkyrkan. Inga säkra uppgifter föreligger beträffande ännu äldre kyrkor, men traditioner pekar ut ett par platser. Till de mer handfasta indikationerna på kyrka i Arvika under medeltiden hör olika föremål som har sitt ursprung riktigt långt tillbaka i tiden. Den medeltida dopfunten av täljsten, numera hos Historiska museet i Stockholm, pekar även på att kyrka fanns i Arvika på 1200-talet. Vid Kyrkviken, en vik av Glafsfjorden, ligger den på 1650-talet uppförda Mikaelikyrkan. Här fanns tidigare en medeltida träkyrka, vilken var helgad åt S:t Mikael. Muntligtradition gör gällande att träkyrkan först stått på gården Dotteviks mark, men sedan flytats till den nuvarande kyrkplatsen. Stenkyrkan, vilken påbörjades 1647, byggdes som en långkyrka med ett torn av trä. Kyrkans nuvarande planform härrör från en radikal ombyggnad under 1780-talet, delvis efter överintendenten för byggnadsärenden C F Adelcrantz ritningar, då den tillbyggdes med ett tresidigt avslutat korparti i öster, ett nytt västtorn och en sakristia i norr. Kyrkans exteriör har därefter förändrats endast i marginell omfattning, och den framstår idag som ett typiskt exempel på kyrkobyggandet under den gustavianska perioden. Kyrkan har en rikt skulpterad altaruppsats och en predikstol från 1700-talets mitt, båda arbeten av den i Värmland ofta anlitade bildhuggaren Isac Schullström. Inför kyrkans 300-årsjubileum 1947 genomgick kyrkans interiör en omfattande restaurering, då bland annat en senare övermålning i vitt och guld av altaruppsats och predikstol avlägsnades och den ursprungliga polykromin togs fram. På nionde söndagen efter Trefaldighet år 1642 antecknades beslutet att bygga en ny kyrka i Arvika socken. Petrus Eici Uraniusvar kyrkoherde under denna tid. Han var med om att ta beslutet och eftersom grunden till den nya kyrkanlades omkring 1647 kunde han följa byggnationen några år innan han avled 1653. Den större av två gravhällar inne i kyrkanhar legat över Petrus Eici familjegrav. Den medeltida dopfunten av täljsten, numera hos Historiska museet i Stockholm, pekar även på att kyrka fanns i Arvika på 1200-talet."Dopfönstret" i mitten är en av sevärdheterna i Mikaelikyrkan. Läs mer om Mikaelikyrkan och lyssna till kyrkklockorna: https://www.svenskakyrkan.se/arvika/arvikavastra
Tillgänglighet
Ramp, hörslinga, tillgänglighetsanpassad toalett
I närheten
Vad tycker du om Mikaelikyrkan?
Aktivera JavaScript för att lämna ett omdöme.