Kyrka i Falkenberg

Abilds kyrka

Abilds kyrka är en kyrka i Falkenberg. Adressen är Abild Backen 300, 311 97 Falkenberg. Här finns parkering.

Bilder genom åren

Abilds kyrka i Halland. Foto: Åke Johansson
Foto: Åke Johansson · CC BY-SA 3.0 · via Wikimedia Commons
Abilds kyrka 1908
Abilds kyrka 1908 · Foto: Sigfrid Gunnäs / Riksantikvarieämbetet · Public Domain · Källa
Abilds kyrka 1908
Abilds kyrka 1908 · Foto: Sigfrid Gunnäs / Riksantikvarieämbetet · Public Domain · Källa
Abilds kyrka 1918
Abilds kyrka 1918 · Foto: Sigfrid Gunnäs / Riksantikvarieämbetet · Public Domain · Källa
Abilds kyrka 1918
Abilds kyrka 1918 · Foto: Sigfrid Gunnäs / Riksantikvarieämbetet · Public Domain · Källa
Abilds kyrka 1927
Abilds kyrka 1927 · Foto: Sven T. Kjellberg / Riksantikvarieämbetet · Public Domain · Källa
Abilds kyrka 1927
Abilds kyrka 1927 · Foto: Sven T. Kjellberg / Riksantikvarieämbetet · Public Domain · Källa

Hitta hit

Närmaste hållplats: 🚌 Abild 140 m · 🚌 Grinnared 1,2 km

Beskrivning

Text från Wikipedia. Kyrkan äldsta delar är från 1100- eller 1200-talet. Den skall tidigare ha kallats Sankt Johannes kyrka efter Johannes döparen. 1300-talet Från 1300-talet är Sankt Johannes kyrkas historia sammanlänkad med godset Hjuleberg. I slutet av 1200-talet börjar Hjulebergs kända historia och på 1300-talet ägdes egendomen av bland annat de danska kungaättlingarna greve Nils och greve Jakob. I slutet av århundradet blev ätten Thott ägare till egendomen i 250 år. Bland medlemmarna fanns åtskilliga riksråd och stormän i det dåvarande Danmark. 1400-talet På 1400-talet härjades och brändes Hjuleberg och bygden åtminstone tre gånger, men kyrkan verka att ha skonats. År 1446 stod Åge Axelsson Thott, som då ägde Hjuleberg, inför Viske häradsrätt anklagad för våld och orättvisa mot folket bygden, framför allt mot en viss Nils Belye. Detta är första gången Abilds kyrka nämns i skrift. 1500- och 1600-talet Kyrkklockan är daterad till 1558 och enligt inskriptionen lät Olaus Thott gjuta den med sockenmännens hjälp. Från 1500-talet är troligen också det murade gravkor, som finns under kyrkans kor. Där skall ett tiotal av ätten Thott ha fått sitt sista vilorum. Dagens kyrkobyggnad Åren 1665-1675 utvidgades kyrkan åt öster och blev därmed dubbelt så stor. Vid norra sidan uppfördes då en byggnadsdel med gravkor i undervåningen och herrskapsbänk på övervåningen. Kyrktornet av trä tillkom troligen på 1600-talet och försågs med tornur på 1700-talet. Vid en renovering 1927 byggdes gravkoret om till sakristia. En invändig renovering genomfördes 1998 då bänkar och väggar målades och golvet slipades. I kyrkan finns Thottska gravkammaren och Lilliehöökska gravkoret där medlemmar av ätterna Thott och Lilliehöök finns begravda. Takmålningarna, liksom målningen av flera inventarier, är utförda 1767 av Johan Adolf Spaak. Arbetet är utfört i rokokostil med kraftiga akantusblad. Genom en restaurering 1927 togs målningarna i långhusets östra gavelparti fram och 1952 resten av befintlig målning i koret och långhuset. Restaureringen utfördes av Thorbjörn Engblad, som även rekonstruerade de genom utbyte av bräder förlorade partierna, vilka markerats med en ram och daterats 1952. Inventarier Större delen av kyrkans inventarier är från 1600-talet. Predikstolen är snidad i ek, utförd i renässansstil på tidigt 1600-tal och bemålad 1767 av Johan Adolph Spaak. Även altartalan och läktarbröstningen är målade av Spaak vid samma tid. Altaruppsatsen, samtida med predikstolen, är snidad i ek. Predikstolskläde med tetragrammet JHWH. Dopfunt från 1953, huggen i gnejs i medeltida stil av konstnären Erik Nilsson, Harplinge. Tillhörande dopfat av mässing är från 1636. Ett krucifix med aposteln Johannes och jungfru Maria, troligen från 1700-talet, hänger på nordväggen. En ljuskrona och ett par malmljusstakar är från 1600-talet. Ett epitafium från 1600-talet över landshövdingen Bengt Christoffersson Lilliehöök hänger på den södra väggen. Ett votivskepp från 1886. I tornet hänger endast en klocka. Den är gjuten 1558 och har inskription. Orgel 1759 skänktes en orgel till kyrkan med 7 stämmor av ryttmästaren Lilliehök. 1853 byggdes en orgel med 4 stämmor av Johan Niklas Söderling, Göteborg.

Från Wikipedia

Abilds kyrka är en kyrkobyggnad belägen 18 km öster om centralorten i Falkenbergs kommun. Kyrkan tillhör sedan 2010 Susedalens församling i Göteborgs stift.

Läs mer på Wikipedia → · Text från Wikipedia-artikeln Abilds kyrka, licens CC BY-SA 4.0.

Från Riksantikvarieämbetet

RASERAD KYRKA / Ruin: DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus med ett lika brett korparti, halvrunt avslutat i öster. I väster ett trätorn av samma bredd som långhuset. På norra sidan ett vidbyggt gravkor. I långhusets västra del torde betydande mursträckningar av den ursprungliga medeltida stenkyrkan ingå. I söder fanns fram till 1800-talet ett vapenhus. Vid en ombyggnad 1665-75 på initiativ av landshövding Bengt Lilliehöök, den dåvarande ägaren till Hjuleberg, förlängdes kyrkan österut. Samtidigt uppfördes på kyrkans norra sida ett gravkor för familjen Lilliehöök. Utbyggnaden bestod av en undre gravkammare och en övre del med stolrum för godsets ägare. Gravkorets överdel brukas nu som sakristia. Västtornets datering är inte känd. EXTERIÖR OCH INTERIÖR Kyrkan är utvändigt vitputsad och trätornet i väster är brädfodrat och vitmålat. Långhus och kor täcks av gemensamt sadeltak och tornets smalare överbyggnad kröns av en huv och lanternin. Huvudingångar i långhusets sydvästra del (en korportal igensattes efter restaureringsförslag från 1927 av arkitekt Knut Nordenskjöld).

Källa: Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister via K-samsök (CC0).

Tillgänglighet

Hörslinga

HögTillförlitlighet · källa Svenska kyrkan
Kommun
Falkenberg
Typ
Kyrkor i Falkenberg
Koordinater
56.93875, 12.72199
ID
fk78rds5wp · även Wikidata Q10397980

I närheten

Vad tycker du om Abilds kyrka?

Aktivera JavaScript för att lämna ett omdöme.