Kyrka i Tierp
Tolfta kyrka
Tolfta kyrka är en kyrka i Tierp. Adressen är Ersta 817, 815 92 Tierp. Här finns toalett och parkering.
Har du en riktigt bra bild av platsen?
Hitta hit
Närmaste hållplats: 🚌 Tolfta (Tierp) 170 m · 🚌 Ersta (Tierp) 190 m
- ✓ toalett
- ✓ parkering
Beskrivning
Kyrkans historia Tolfta kyrka omtalas i ett dokument redan år 1314, men även i Upplandslagen år 1330–1334 då den omnämns som en gammal kyrka. Kyrkan är placerad på en åsrygg av Västlandsåsen och är en tornlös gråstenskyrka av uppländsk typ, en såkallad salkyrka. Kyrkan är placerad i öst-västlig riktning och uppfördes i början av 1300-talet med ett högt trävalv och utan avsmalnande kor. Kyrkans sakristia har vid senare undersökningar visat sig vara äldre än själva kyrkan. Den kan ha varit ett gårdskapell till riddaren Erengisle Båt på Brogård. Tolfta kyrka är ett fint exempel på en äldre kyrkobyggnad. Vi kan redan från början framhålla att det knappast finns någon kyrka med så välbevarade kalkmålningar och många fornminnen i trakten tyder på en urgammal bebyggelse. Namnet Tolfta kommer från ordet tolft och kan ha två olika betydelser. Socknen har tillhört Rodens skeppslag, vilket betyder att en halv roddarbesättning kunde tas ut från denna socken. Den andra förklaringen kan vara att i Upplandslagen talas det om två sorters kyrkor – hundare och tolftkyrkor. På 1400-talet uppfördes det nuvarande vapenhuset och ingångsporten i västväggen igensattes. I mitten av samma århundrade slogs de nuvarande tegelvalven och pelarna upp vilket gav kyrkans interiör ett nytt utseende. Mellan åren 1450–1500 fick kyrkan sina fantastiska kalkmålningar som utfördes av Tierpsskolans målare. Motiven sägs vara hämtade från Biblia Pauperum – de fattigas bibel. Under 1700-talet förändrades kyrkan både interiört och exteriört. Kyrkan fick nu sina stora fönster, förutom korfönstret som funnits sedan uppförandet. Vid en eldsvåda år 1802 brann det höga spetsiga spåntaket och tornryttaren försvann. När elden släcktes visade det sig att kyrkans valv var helt oskadade. Vid återuppbyggnaden fick taket sin nuvarande form. Ungefär samtidigt överkalkades kyrkans väggar, men innertaket lämnades orört. Cirka 80 år senare framtogs åter de gamla väggmålningarna. Altaruppsats Altartavlan är tredelad, en såkallad triptyk, och år målad 1947 av konstnären Ryno Frieberg och är en gåva av konstnärens far, bruksförvaltare vid Strömsbergs bruk. Den ersatte då tidigare barockuppsats som nu finns på Statens historiska museum, Stockholm. Predikstol Predikstolen är från år 1708 och tillverkad av mäster Joachim Lutkensvager, en lärjunge till Burchardt Precht den äldre. Den har tidigare funnits i Västlands gamla kyrka. Dopfunt Fot och mellanstycke samt en bit av skålen är av fin gotländsk sandsten från 1200-talet. Dopfunten hittades i en kohage, rekonstruerades och försågs med en silverskål år 1956. Bänkar och altarrundel Vid en omfattande renovering av kyrkan år 1946–1947 återfördes det gamla slutna bänksystemet och den runda altarringen ersattes med den nuvarande rektangulära formen av altarring. Ljuskronor De båda ljuskronorna i mässing i mittskeppet är gåvor från 1750-talet. Kronan av järn ovanför dopfunten kan vara en av de ursprungliga ljuskronorna från 1650-talet. Ljusarmar på väggarna är från olika tidsepoker. Orgel Kyrkans nuvarande orgel är från år 1926 med 14 stämmor på manualer från H. Nordfors i Lidköping, renoverad år 1946. Omkring år 1770 hade kyrkan ett positiv om 6 stämmor. År 1798 fanns en orgel med P. N. Forsberg, Stockholm, som byggare. Senare färdigställdes orgeln av Fredrik Rudberg och N. Herlin. År 1871 fanns en ny orgel från Åkerman & Lunds Orgelfabrik, Stockholm. Kalkmålningar Mellan åren 1480–1500 skapades de kalkmålningar som idag pryder hela kyrkan. Målningarna i valven är de ursprungliga medan kyrkans väggar har varit överkalkade mellan åren 1802–1887. Motiven är till största delen hämtade från Nya testamentet, endast tre av motiven är från Gamla testamentet. I nischer vid korfönstret, det enda bevarade fönstret från medeltiden, finns Olof den Helige och Erik den Helige avbildade. I mittvalvet finns ett antal musicerande änglar, varav två spelande nyckelharpor. På västväggen finner vi den gamla legenden om räven som predikar för gässen. Vem som målat alla dessa bilder vet vi inte, men fågel- och kedjemotiven tyder på att det är Tierpsskolans målare. Klockstapel Klockstapeln som är av okänt byggnadsår omtalas i en handling år 1748. Tidigare omnämns en såkallad klockbock i Bogårdsmuren. Stapeln har tre klockor. Storklockan är omgjuten och utökad år 1727, då även lillklockan tillkom. Mellanklockan bär årtalet 1739. Övrigt Kyrkan har under årens lopp förändrats både interiört och exteriört. De senast kända renoveringarna skedde under åren 1870, 1946–1947, 1993 och 2010. Text: Karl-Erik Berglin © 2017
Från Wikipedia
Tolfta kyrka är en kyrkobyggnad som hör till Tolfta församling i Uppsala stift. Kyrkan ligger på en kulle i kyrkbyn Tolfta omkring fem kilometer norr om Tierp.
Läs mer på Wikipedia → · Text från Wikipedia-artikeln Tolfta kyrka, licens CC BY-SA 4.0.
Från Riksantikvarieämbetet
Tolfta kyrka ligger väl synlig på en kulle. Trakten är mycket rik på fornminnen. Kyrkan är uppförd av gråsten. Det är en medeltida salkyrka med sakristia i norr och vapenhus i söder. Exteriören karaktäriseras av de vitputsade fasaderna och de brutna takfallen. Långhus och sakristia har troligen uppförts i början av 1300- talet. Vapenhuset tillfogades vid 1400-talets slut, under samma period slogs kyrkans valv. Korets spetsbågiga fönster är ursprungligt och har kvar sin medeltida omfattning. Kyrkans fasader rappades och vitlimmades 1736-37, möjligtvis även tidigare. Kyrkorummets väggmålningar, från omkring 1500, överströks 1802 men framtogs på 1880-talet. Valvmålningarna har aldrig överkalkats. Efter en brand 1802 fick kyrkan sitt brutna yttertak. 1947 genomgick kyrkan en större restaurering då bl.a. kalkmålningarna rengjordes och interiören fick sin nuvarande karaktär. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1996 Tolfta kyrka än medeltida salkyrka med sakristia i norr, uppförd i gråsten med gavelspetsar samt fönster- och portomfattningar av tegel. Kyrkan är uppförd i början av 1300-talet.
Källa: Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister via K-samsök (CC0).
Tillgänglighet
Ramp, hörslinga
I närheten
Vad tycker du om Tolfta kyrka?
Aktivera JavaScript för att lämna ett omdöme.




