Södra Sandsjö kyrka

Södra Sandsjö kyrka är en kyrka i Tingsryd efter ritningar av Samuel Enander. Adressen är Sandsjövägen 13 Dångebo, 36293 Tingsryd.

Hitta hit

Närmaste hållplats: 🚌 Södra Sandsjö 400 m

Beskrivning

Södra Sandsjö kyrka byggdes under åren 1836-1837 och invigdes av biskop Esaias Tegner den 9 september 1838. Man kan väl säga att kyrkan här är en så kallad Tegnérlada, men inte av allra största modell. De flesta kyrkor som byggdes i Växjö stift under 1800-talets första hälft kallas för Tegnérlador, på grund av att Tegnér var biskop i detta stift från 1824- 1846 och att de flesta kyrkorna blev stora och rymliga. Tegnér tvingade många församlingar att bygga nya kyrkor under sin biskopstid, men en hade nybyggnadsperioden börjat före hans tid som biskop. Södra Sandsjö kyrka är byggd i empirestil och är ritad av arkitekten Samuel Enander (Empirstil = kejsarstil är ursprungligen en fransk konststil.) I andra delar av Sverige var också en period av nybyggnation av kyrkor. Men där kallas byggnaderna för Karl Johan kyrkor. Namnet efter Karl XIV Johan, som var kung i Sverige under den tiden. Karl XIV Johan, som kom från Frankrike, var ju kronprins och kung i Sverige1810 – 1844. (Kung från 1818) Kyrkan är byggd av sten med spritputsade murar. Spritputs har inget med sprit att göra, utan har mer med ”spritt” att göra. Ytan är inte slät utan lite knottrig. Kyrkan är som de flesta Tegnerlador rektangulär med korvägg i öster och med sakristia bakom. Våra kristna kyrkor är för det mesta byggda i väster – öster och då med ingången i väster och koret i öster. Tornet ligger i väster och har en fyrsidig lanternin och krönt med ett kors. I tornrummet hänger tre klockor. En klocka är från 1873 och de båda andra är nyare. I vapenhuset finns en klocka från 1682 och fanns i den gamla kyrkans klockstapel. Södra Sandsjö tillhörde på den tiden Linneryds pastorat. Under en biskopsvisitation 1806, Ludvig Mörner var biskop då, fick dåvarande kyrkoherde i Linneryd en föreskrift om att bygga ny kyrka i Södra Sandsjö. Det fanns en träkyrka lite sydväst om nuvarande kyrka, uppförd 1590, men som förmodligen var för liten och kanske inte heller i så gott skick. Till den gamla kyrkan hörde en fristående klockstapel. Det finns inga bilder på hur den gamla kyrkan såg ut. Finns en liten skiss på en lantmäterikarta och där ser den ut som en liten sockerbit med ett tak på. Det fanns i alla falla 14 bänkar på vardera sidan om mittgången och fyra på vardera sidan om altaret. Kyrkan var c:a 16 m lång och 10 m bred. Klockstapeln ser på samma karta ut att vara krönt med en tupp, vaksamhetens symbol. Kyrkporten på den södra sidan användes under 1800-talet som huvudingång. Den vette rakt mot kyrkstallarna. Men inte förrän 1828 togs beslut om att bygga den nya kyrkan förmodligen efter nya påtryckningar av Växjöbiskopen, denna gång just Tegnér. Den 9 september 1838 kunde kyrkan invigas av biskop Esaias Tegnér. Kyrkbygget pågick under åren 1836-37. Att det dröjde så länge har säkert med flera faktorer att göra, men en faktor och inte så ringa, har ju med kostnaden att göra. Det hade även rått missväxt under vissa år. Det var förenat med stora kostnader att bygga ny kyrka. Men kyrkan byggdes och det skulle vara en kyrka med både rymd och ljus. ”Man offrade inte något åt dunkla stämningsvärden” berättas det och när biskopen invigde kyrkan säger han: ”Det gläder mig dubbelt att stå här och tala under det fria valvet och se hur rikliga dagen blickar in genom fönstren i det skön, rymliga templet”. Men byggnationen gick inte helt smärtfri förbi, till detta kom sedan trävirke, tegel, körslor och inte minst dagsverken. Det gjordes upp ett schema för dagsverken o det står att praktiskt taget varje arbetsför person skulle delta i kyrkbygget. Klockaren Carlberg skulle fullgöra sin dagsverksskyldighet genom att hålla bön på bygget morgon och afton. Numera finns det plats för 400 personer i kyrkan. En målarmästare Carl Strömberg från Karlshamn dekorerade hela korväggen med den centrala altartavlan föreställande ”Jesus i Getsemane”, alltså samma som i dag. Utsmyckningen av korväggen utfördes med kalkfärg direkt på putsen. Denna målning överkalkades 1873, men togs fram på nytt vid restaureringen 1927. Ovanför altartavlan ser vi en bild lik en ”stålsol” och med triangeln och det allseende ögat. Korets färgtonerna är hållna i brunt, grått och gult, där den gula färgen får symbolisera guld. I gavelfältet ovanför dörrarna ser vi på vardera sidan en knäböjande ängel framför ett altare. På norra sidan ser vi också i eldsflammorna två duvor o på södra sidan finns en kalk. Bilderna syftar på ”det gamla och nya förbundet”, Gamla och nya Testamentet. De är utförda i ”Grisailleteknik”, (gri´zai, gris = grå). d.v.s. en form av illusionsmålning för att få fram en tredimensionell effekt på vägg eller tavla. I samma teknik är ju även partierna ovanför dörrarna utförda. På den södra långväggen hänger en äldre altartavla, som föreställer Kristi uppståndelse. Det är en tavla målad av Ludwig Frid efter en tavla målad av Fredric Westin, professor vid Konstakademin. Originalet hänger i Kungsholms kyrka. Ludwig Frid var en småländsk gosse som fick möjlighet att studera konst i både Stockholm och Paris. Han ägnade sig mycket åt kyrkmålningar och en av de främsta målningar han gjort är altaruppsättningen i Urshults kyrka. Golvuret lär vara från 1794 och har stått i den gamla kyrkan. Längst ner på vänster sida finns en s.k. kyrktagningsbänk. Kyrktagning var en gammal sed som fanns kvar in på 1940-t. Den kallas också för ”En moders tacksägelse”. Det var en rit om vilken man tackade Gud för en nybliven moders återhämtade krafter och välkomnade henne tillbaka till församlingens gudstjänstgemenskap. Det blev också ett tack till Gud för barnet som fötts. Nedanför Ludwig Frids gamla altartavla finns en s.k. brudstol, brudbänk från 1600-talet. Här finns också en gammal väggbjälke från den gamla kyrkan på vilken det finns en bildsvit med de ”fåvitska jungfrurna”. Den första orgeln togs i bruk 1866. Denna strid har kallats för ”Orgelstriden i Södra Sandsjö”. Ett fristående altare invigdes 1958-1959 . Det finns sex par ljuskronor. De främre är i kristall från Orrefors och Gullaskruf. Av de nedre är en från obestämt 1600-talet och den andra från 1697 och har hängt i den gamla kyrkan. Dopfunten är från 1939 och försedd med reliefer. Predikstolen är i vitt och guld. Bakom finns en fond av målade draperier på murväggen. På altaret finns ett kors tillverkat av Eva Spångberg, G Hjälmseryd. Till inventarierna hör mässkrudar i kyrkoårets olika färger; likaså antependier, kalkkläden. Här finns inte något riktigt gammalt kyrksilver. Det gamla som fanns stals 1807 och det vi använder nu är från 1801. Likaså finns det några vackra ljusstakar på altaret. Ryamattan är tillverkad av Hemslöjden i Växjö och skänkt av sy kretsen. På väggen längst ner finns två gamla nummertavlor från 1840-t.alet År 2010 sammanfördes alla de sju församlingar som är belägna inom Tingsryds kommun till ett gemensamt pastorat, där Södra Sandsjö numera ingår tillsammans med Tingsås, Almundsryd, Urshult, Väckelsång, Linneryd, och ÄImeboda.

Kommun

Tingsryd

Typ

Kyrkor i Tingsryd

Koordinater

56.51425, 15.15488

ID

fkqtnqq3dc · även Wikidata Q10688994

I närheten