Andrarums kyrka

Andrarums kyrka är en kyrka i Tomelilla. Adressen är Albovägen 27, 27350 Brösarp. Här finns toalett och parkering.

Hitta hit

• ✓ toalett
• ✓ parkering

Beskrivning

Andrarums kyrka en 1100-tals kyrka När kyrkan byggdes på 1100-talet såg den annorlunda ut jämfört med i dag. Bland annat låg vapenhuset ända fram till sista delen av 1700-talet där sakristian finns idag. Och den dåvarande sakristian låg i öster där dopfunten finns idag. Kyrktornet På 1100-talet hade kyrkan inget torn utan klockan var upphängd i en fristående klockstapel. Det nuvarande tornet är byggt 1830, och ersatte ett tidigare torn som aldrig kom till användning, eftersom detta första torn rasade när man skulle hänga upp den stora kyrkklockan. Det nuvarande tornet har dock ändrat utformning, Hur det såg ut i mitten av 1830-talet kan vi se på en målning av Carl Johan Fahlcrantz. I tornet hänger idag en stor klocka, skänkt till Andrarums kyrka av Christina Piper 1750, och gjuten av Andreas Wetterholtz i Malmö. den mindre klockan är gjuten 1868. Det fanns en tid en annan liten klocka, men när de båda klockorna ringde samtidigt lät det illa, och den lilla klockan byttes ut mot en större klocka som hängde i en klockstapel på Alunbruket. En liten klockan från 1570-talet som tidigare hängde i klockstapeln finns numera i en stapel intill jägmästarebostaden vid Christinehofs slott. Tillbyggnad och ombyggnad av kyrkan Redan i början av 1700-talet byggde man ut kyrkan med ett långhus åt norr, den så kallade Verkakyrkan. Och mindre än 70 år senare var det dags för nästa ombyggnad. På kyrkans norra gavel står invid årtalet 1767 initialerna C.F.P. och U.C.M. som står för Carl Fredrik Piper och Ulrika Charlotta Mörner. Carl Fredrik var son till Christina Piper som räknas som den skånska byggnadshistoriens viktigaste byggare, och som lät uppföra flera gods och grundade flera fideikommiss. Av de åtta barn hon födde var sju flickor. Carl Fredrik Piper som följaktligen var hennes ende son, lånade pengar åt församlingen så man kunde bygga ut kyrkan. Som tack för detta fick ätten Piper lov att inreda två gravvalv under kyrkan. Gången dit gick från vapenhuset i söder och i dessa gravvalv finns ett flertal kistor. Christina Piper Grevinnan Christina Piper på Christinehofs slott var patronus och ägare av Alunbruket, och hon hade redan år 1742 på egen bekostnad låtit flytta ut koret åt öster samt uppföra ett nytt altare, skapat av barockmästaren John Jerling. Han är bland annat känd för utsmyckningen av altarverket i Sankta Maria kyrka i Ystad 1768. I samband med utbyggnaden av kyrkan åt norr flyttades detta altare, och står nu i det nuvarande huvudkoret i söder. Christina Piper skänkte 1742 även den nuvarande predikstolen som är utförd av samma mästare. Johan Jerling - Christina Pipers hovbildhuggare Johan Jerling, 1680-1753, var i nära femtio år verksam som träsnidare och målare i Skåne. År 1719 – ungefär samtidigt som Christina Piper flyttade från Stockholm till Krageholm i Skåne - berättar kyrkoböckerna att Johan Jerling med hustru och nyfödde sonen Carl är bosatta på Krageholm. Här skulle Johan och hans familj komma att stanna till Christina Pipers död, 1752. Idag anses Jerling vara barockens främste bildhuggare i Skåne. Han hade gått i skola i Stockholm hos sin far Hans Jerling. Fadern var en erkänd träskulptör som utfört arbeten åt både Magnus Gabriel de la Gardie och drottning Hedvig Eleonora. När Johan Jerling flyttar till Skåne tar han med sig bildhuggarkonsten som utvecklats i Stockholm av bildhuggaren Burchardt Precht och arkitekten Nicodemus Tessin; båda starkt influerade av den italienska barocken. Christina Piper beställer utsmyckningar av Johan Jerling till alla kyrkorna i Skåne som hon innehar patronatsrätten till: Högestad, Baldringe, Sövestad och Andrarum. Särskild omsorg lägger Jerling vid arbeten i Christina Pipers privata kyrkorum hemma på Krageholm, St. Pauli kapell. Men hon skickar även iväg Jerling att utföra arbeten i kyrkorna som hör till egendomarna Sturefors i Östergötland och Ängsö i Västmanland. Kanske var det inte så konstigt att externa beställningar som den nya altartavlan till S:ta Maria kyrka i Ystad drog ut på tiden. Kyrkorådet i Ystad beställde altartavlan av Jerling 1719 men först fjorton år senare, 1733, kunde den invigas. 1\. Altartavla i Andrarums kyrka. Skåne. Korintiska kolonner bär upp ett kraftigt rundbågsentablement. En änglakör sjunger i rundbågfältets bulliga moln. Utförd av Johan Jerling och donerad till kyrkan av Christina Piper 1742. Foto Mia Gröndahl. 2\. Predikstol i Andrarums kyrka, Skåne. “Härligen med Guld och färger utzirad”. Donerad till kyrkan av Christina Piper 1742. Högst upp på predikstolens baldakin har Johan Jerling förevigat givarinnans namn i en krönt kartusch, omgiven av änglar. Foto Mia Gröndahl. 3\. Närbild på predikstolen i Andrarums kyrka. Den snidade dekoren med frodiga akantusblad, bevingade änglamaskaroner och rosenknippen går helt i barockens anda. Predikstolens svängda former ger dock en försmak av rokokon. Foto Mia Gröndahl. Texten med bilder ingår i boken Makt och skaparkraft. En antologi om den makalösa Christina Piper. Dopfunten Dopfunten är av både okänd ålder såväl som stenart, men det finns likhet med utformningen av medeltida dopfuntar som finns i bland annat Långaröd, Skepparslöv och Vittskövle. 1742 ska Christina Piper ha skänkt en dopfunt av trä till kyrkan, sannolikt utformad av Johan Jerling, i samma stil som altaruppsatsen och predikstolen. Läktaren En läktare som var avsedd för den grevliga familjen uppfördes åt väster men byttes ut mot den nuvarande år 1862. Kalkmålningar När man 1930 genomförde en omfattande restaurering av kyrkan frilade man bland annat takmålningarna i absiden föreställande evangelisterna Lukas med oxen och Johannes med örnen. Det är målningar som är utförda på 1480-talet av den så kallade Everlövsmästaren. I absiden finner vi också målningar föreställande Yttersta domen med delar av Sankt Per och de saliga människorna stående vid himmelrikets portar. Vid konservering av kalkmålningarna noterades en skymt av glasögon på Lukas, något som förekommer på flera av Everlövsmästarens medeltidsmålningar. En senare kalkmålning från 1619 finns på absidens norra sida, och utgörs av ett Series Pastorum, en prästlängd, från 1517 till 1619. Inventarier Triumfkrucifixet som hänger i det medeltida korets södra vägg dateras till 1600-talet. Ett par snidade soffor i ek med dekor föreställande slingrande drakar är signerade Anton Palmqvist år 1935. På läktaren i Verkakyrkan mot norr står kyrkans orgel tillverkad 1879 av Salomon Molander i Göteborg, men renoverade 1999 av Mårtenssons i Lund. Orgelfasaden ritades på 1870-talet av arkitekt Otto August Mankell.

Tillgänglighet

Ramp, hörslinga. Ramp finns att tillgå vid behov. Möjlighet att parkera uppe vid kyrkan vid behov.

Kommun

Tomelilla

Typ

Kyrkor i Tomelilla

Koordinater

55.70770, 13.96318

ID

fkghymqs89 · även Wikidata Q10411445

I närheten