Sparlösa kyrka

Sparlösa kyrka är en kyrka i Vara. Adressen är Sveagatan 7. Här finns toalett.

Hitta hit

• ✓ toalett

Beskrivning

Sparlösa kyrka och kyrkogård ligger på den tidigare medeltida kyrkplatsen. Platsen fick sitt nuvarande utseende efter dagens kyrkas uppförande. Sparlösa kyrkogård utökades mellan 1959–1960 och omges av en kallmurad gråstensmur. Tidigare kyrka på platsen var medeltida i romansk stil, byggd av huggen sandsten med smalt kor i öster. 1656 uppfördes ett gravkor i norr av Jöran Ulfsparre till Ulfstorp. Åren 1683 - 1685 förlängdes kyrkan och fick ett rakt kor med samma bredd som övriga kyrkan. År 1847 uppfördes en salkyrka av natursten i nyklassistisk stil, arkitekt Fredrik Blom. 1848 invigdes den nya kyrkan men flera sprickor orsakade större renoveringar. 1856 renoverades taket med dragjärn. 1949–1950 togs kaminer och skorstenar och kyrkan fick elektricitet samt elvärme. I sin nuvarande form består kyrkan av långhus med rakt kor i nordost. Bakom koret finns en smalare och lägre halvrund sakristia. I sydväst finns kyrktorn med huvudingång. Kyrkan var ursprungligen gemensam för Sparlösa och Slädene och kallades då Salems kyrka. - Orgeln är en mekanisk orgel från 1957 av Nordfors & Co Lidköping. 1848 fanns en 6-stämmig byggd av Johan Nikolaus Söderling Göteborg, därefter 1925 en 5-stämmig byggd av Nordfors & Co Lidköping innan den senaste byggdes. - Sparlösastenen (åter)upptäcktes 1669 då den satt inmurad i den medeltida kyrkan i Sparlösa. Konstnären och prästsonen Elias Brenner, fornforskare Johan Hadorph och den antikvarieintresserade prästen Petrus Törnewall dokumenterade stenen. Då satt den inmurad i södra korväggen på dåvarande kyrkan. Den avteckning som gjordes när stenen satt i korväggen är det äldsta kända dokumentet om Sparlösastenen. Efter en brand i kyrkan 1684 klövs den i två delar och murades in på nytt 1685. Sparlösastenens historia 1848 när kyrkan revs och den nya invigts fick stenarna följa med för att återigen muras in nya kyrkans södra kor. Efter att en äldre kvinna kallad "Olle-Maja" har kunnat berätta att hon från barnsben visste att kyrkan rymde en särskild sten, bestämdes 1937 att stenen skulle tas fram. Skadorna var då omfattande. Delarna sammanfogades och stenen ställdes upp på kyrkogården. Därifrån flyttades den efter att luftföroreningar fick stenen att vittra sönder. 1982 fick Sparlösastenen en egen plats bredvid kyrkogården och står installerad i ett enkelt utomhusmuseum. Sparlösastenen räknas till en av Sveriges märkligaste runstenar och dateras till ca 800 eKr och visar på runor som användes runt 400 eKr men även de som kom ca 250 år senare. Bilderna tyder på att stenen kan ha rest som bildsten redan 500 eKr. Forskare har även pekat på kopplingar till kristna motiv i det gotiska riket i Italien runt 500-talet, mer exakt Mausoleumet i Ravenna. Den äldsta runraden lyder: Gisle gjorde detta minnesmärke efter Gunnar, sin broder. För de yngsta runorna anges som ristare lagmannen Lumber, vars gravhög finns vid Norra Vånga kyrka, sök Lumbers hög vid landsvägen från Vånga by. Stenen är ristad med bilder på fyra sidor och tros visa bl.a. en byggnad i stavkonstruktion som är ett gudatempel. Skadorna gjorde runorna svårtydda, men det framgår att tron på runornas gudomliga krafter sågs som skydd i strid och främjade fruktsamhet.

Kommun

Vara

Typ

Kyrkor i Vara

Koordinater

58.34773, 12.83932

ID

fkecrftmjz · även Wikidata Q10674440

I närheten